Luftvärmepump i fritidshus – underhållsvärme, distansstyrning och elen

Ett fritidshus ställer andra krav än ett permanentboende

I ett hus någon bor i går värmepumpen jämnt dygnet runt och sparar pengar varje timme. I ett fritidshus står huset tomt större delen av året, och då är uppgiften en annan: hålla huset ovanför noll så att vatten, avlopp och inredning klarar sig, utan att elräkningen skenar.

Det är därför en pump som är helt rätt i en villa kan vara fel i en stuga. Det som avgör är inte hur mycket pumpen orkar när det är varmt, utan hur den beter sig när det är kallt och huset är kallt.

Underhållsvärme är det pumpen mest gör

Så gott som alla moderna luftvärmepumpar har ett läge för underhållsvärme – ofta kallat 8 °C-läge eller frostvakt. Pumpen håller då huset kring 8–10 grader och gör ingenting mer. Det räcker för att förhindra frysskador, och kostar avsevärt mycket mindre än att hålla samma temperatur med direktverkande element, eftersom pumpen flyttar värme i stället för att skapa den.

Räknat över en hel vinter är det här den största enskilda posten i besparingen för ett fritidshus. Många stugägare stänger i dag av värmen helt och tömmer vattnet varje höst. Med underhållsvärme slipper man det momentet.

Styrning på distans kräver internet i huset

Det som gör pumpen riktigt användbar i ett fritidshus är att kunna höja värmen innan ni åker. Ni sätter på den från mobilen på fredagen och kommer till ett varmt hus på lördagen, i stället för att sitta i ytterkläder tills huset tinat.

Men wifi-styrning fungerar inte utan internet på plats. Många fritidshus saknar fast uppkoppling, och då behövs en mobil router med eget abonnemang – en liten kostnad, men den måste vara med i planeringen från början. Kontrollera också att mottagningen är godtagbar där huset står; på delar av Värmdö och i skärgården är den ojämn.

Storleken avgörs av vad pumpen ger när det är kallt

Tillverkarna anger en rekommenderad yta för varje pump. Den siffran gäller vid milt väder. Den säger inte så mycket om februari.

Det som avgör i ett fritidshus är i stället hur mycket effekt pumpen lämnar när det är riktigt kallt ute, och vilken yta den effekten räcker till. Skillnaden är stor. En pump som rekommenderas upp till 94 m² kan lämna 2,48 kW vid −15 °C, vilket räcker för ungefär 35 m². En starkare modell rekommenderad för 144 m² lämnar 5,46 kW vid samma temperatur och klarar då runt 100 m².

Anledningen till att vi inte anger en enkel siffra för hur mycket en pump klarar som husets enda värmekälla är att värmebehovet skiljer sig rejält mellan två hus med samma boyta. Isolering, fönsterytor, takhöjd och vindläge påverkar mer än kvadratmetrarna. Ett oisolerat 60-talshus och ett nyrenoverat hus på samma yta behöver inte alls samma pump.

Fråga därför alltid efter effekten vid −15 °C när du jämför offerter. Den siffran går att räkna på. "Upp till 120 kvadrat" gör det inte.

Elen i fritidshuset avgör ofta vad som går

Det här är den del som oftast stoppar upp ett stugjobb, och den som sällan står i säljbroschyren. Äldre fritidshus har inte sällan en liten huvudsäkring, en gammal elcentral med skruvsäkringar och ingen jordfelsbrytare. En luftvärmepump behöver en egen gruppledning från centralen med egen säkring och jordfelsbrytare.

Räcker inte det befintliga utrymmet i centralen behöver den bytas, och räcker inte huvudsäkringen behöver servisen ses över med nätägaren. Båda sakerna går att lösa, men de påverkar både pris och tidplan – och de behöver vara kända innan pumpen beställs, inte när montören står på plats.

Vi är elektriker i grunden och har kylcertifikat kategori 2, så vi gör både elen och köldmediearbetet själva. Det betyder att du får ett besked om hela jobbet från ett håll.

ROT-avdrag gäller – med ett undantag

ROT-avdraget gäller inte bara permanentbostaden. Ett fritidshus du äger räknas som småhus och ger 30 % avdrag på arbetskostnaden, precis som villan. Utrustningen ger inget avdrag – det är bara arbetet som räknas.

Undantaget är nybyggnation: ett småhus betraktas som nybyggt de fem första åren, och under den tiden ges inget ROT-avdrag. Är stugan nybyggd får du alltså vänta, eller räkna utan avdraget.

Checklista innan ni installerar

• Hur mycket effekt lämnar pumpen vid −15 °C, och vilken yta räcker det till?
• Finns internet i huset, eller behövs en mobil router för styrningen?
• Hur ser elcentralen ut – finns plats för en ny grupp med jordfelsbrytare?
• Vilken huvudsäkring har huset?
• Var kan utedelen sitta så att den inte snöar igen eller stör grannen?
• Ska vattnet fortsatt tömmas på hösten, eller räcker underhållsvärmen?